Mycket mat lagades naturligtvis inför lördagens Vegofest, som jag kommer att berätta mer om när jag smält intrycken. Det jag kan säga nu är att det gick fantastiskt bra, det kom otroligt mycket folk och vi är väldigt nöjda. Helt klart ska jag vara med och arbeta med nästa Vegofest också. Under tiden får ni nedan ett recept på den smaskiga soppa som var en av de rätter som serverades. Tyvärr har jag ingen bild på den, men jag får försöka ordna fram det.
1 gul lök
olja
1 brk krossade tomater
1/2 dl vatten
1 st grönsaksbuljongtärningar
1 tsk basilika
1 msk tomatpuré
Ca 1 dl okokta linser
Kryddor: Salt, peppar, socker, vitvinsvinäger.
Koka linserna för sig.
Skala, hacka fint och fräs löken i lite olja. Rör i tomaterna, vattnet, buljongtärningarna och basilikan. Koka upp och smaka av med tomatpuré, salt och peppar. Tillsätt linserna. Mixa soppan.
Tillägg: 1 dl okokta pastaskruvar.
Några vita bönor och hackad färsk paprika att garnera med.
Som jag tidgare har nämnt så går Vegofesten av stapeln för fjärde året i rad. Med föreläsningar, musik, workshop, mässhall och restaurang så ska vi få folk att upptäcka det vegetariska, eller ännu hellre, veganska köket.
Föreläsningar
10.00 Hur Anamma Foods AB förtydligande sin miljöprofil och fördubblade sin försäljning – med Magnus Hansson från Anama
12.00, Rå lycka – lär dig mer om raw food och vad det innebär – med Jessica Stake
14.00, Är djuren vår tids slavar? Författaren och icke-våldsaktivisten Pelle Strindlund talar utifrån sin bok ”Jordens Herrar: slaveri, djurförtryck och våldets försvarare”
16.00, Klimatmat – kostvetaren och kocken Elsa Fries talar om hålbara matvanor
Workshop
11.00 och 14.00 Mattias Kristiansson från Vegoriket. se lär dig att göra läckra veganska bakverk.
Förberedfyllningen och blanda den väl. Placera i kylskåp för att marineras och svalna till wrappen ska göras i ordning.
Tillaga quinoan efter instruktioner på paketet. Efter tillagning, låt dra under lock i ungefär tio minuter. Lyft på locket och fluff till quinoan med gaffel.
Lägg de övriga fyllningsingredienserna i kastrullen tillsammans med quinoan. Just quinoan kommer att värma och tillaga dessa ingredienser. Lök och cashewnötter kommer fortfarande att ha tuggmotstånd.
Ta dina extra stora hela vete wraps och börja lägga ingredienser …
Möt Karrel Christopher, konstnär, fotograf och vegan som vigt liv till att i både målaningar och fotografier visa djur som de individer med samma rätt till värdiga som vi mänskliga djur har. Hennes fotografier sprids vida omkring på nätet och väcker en nödvändig debatt kring hur vi behandlar de djur vi självsvåldigt dömt till att vara ”vår” mat, till skillnad från de vi väljer att ha som kompanjoner.
Dina bilder både inspirerar människor till veganism och får hårdnackade köttätare att flippa ur. Hur kom du på idén att kämpa för veganism genom bilder?
Nå, Jag är inte säker på att “kämpa” är det rätta ordet. Jag vill tänka på det som att introducera människor för levande varelser som ofta är osedda. Jag vill tänka på det som att introducera människor för levande varelser som ofta är osedda, avslöja deras liv och uppmuntra till ett medkännande leverne. De senaste åren har jag haft förmånen att lära känna och fotografera många bondgårdsdjur. Min tidigare erfarenhet från att ha arbetar för en smådjursklinik (i nästan 10 år) fokuserade mest på hundar och katter.
Jag har också tillbringat många timmar med att observera vilda djur på zoo. Dessa erfarenheter har inspirerat mig som konstnär och fotograf. Men det jag lärt mig har varit chockerande och förändrat mitt liv. Genom att få kontakt med dessa djur så har jag mer på djupet börja förstå de upprörande orättvisor som drabbar icke-mänskliga djur. Förra året gick jag från att vara vegetarian i 30 år till att bli vegan. Genom mina bilder vill jag öka människors förståelse för djurens upplevelse, karaktär och önskemål likaväl som deras unika skönhet. Många människor är fångade i stressiga, upptagna liv. De möter eller ger sällan eller aldrig en tanke till djur, annat än till sina egna ”husdjur”. Internet har blivit ett mäktigt och bekvämt sätt att nå nästan alla, så med mina bilder kan jag ta djuren till dem.
Dina bilder är ibland som en spark i magen, I synnerhet när du kombinerar ett foto av ett levande och friskt djur med en scen från ett slakthus. Kan du beskriva lite hur du arbetar med dina bilder?
Det inbegriper flera olika metoder och kombinerar principer från min grafiska konst, design, målning, teaterupplevelser och kanske viktigast av allt – intuition. Genom att studera mina egna bilder och gå igenom mina minnen av djuren känner jag att jag når en djupare känslomässig respons. Mina känslor av empati får min fanatsi att gå igång på ett andligt vis och jag frågar mig “Vad är det för ett slags liv för ett djur. Till det kommer några scenarier som jag inte har sett eller bevittnat – som de i industrifarmer och slakthus. Jag är tacksam för de bilder som andra fotografer och aktivister avslöjar denna obehagliga sanning. Dessa tillgångar tillsammans med ytterligare eftersökningar hjälper mig att klargöra de frågor jag vill rikta ljuset mot. Att välja de mest effektiva rubrikerna och texterna är också väldigt viktigt.
On-line möter människor ett överväldigande antal bilder så jag anstränger mig för att göra mina bilder så estetiskt fångande och komponerade som möjligt, även när jag låter dem avslöja något väldigt obehagligt. Jag vill att människor ska stanna upp, titta och läsa. När jag desgnar en affisch så funderar jag på hur jag ska engagera betraktaren på ett personligt plan; ibland på ett mjukt sätt och I bland mer konfrontatoriskt
Slutgiltigt hoppas jag att jag hjälper mäniskor att se och känna djuren. Att de genom att erkänna dem som levande varelser – inte som handelsvaror – ska förstå att de icke-mänskliga djuren värderar sina liv lika högt som vi värderar våra.
Hur startade ditt engagemang, och vad har du fått för reaktioner?
Sommaren 2012 ”snubblade” jag över en brutal fårklippningsfestival. Jag var så upprörd av ljudet av deras upprörda röster, panikslagna ansikten och såg hur hårdhänt de hanterades och de skador de fick. Jag tillbringade dagen med att dokumentera det hela med min kamera och lovade fåren att jag skulle berätta deras historia. Som kontrast var människor runt omkring mig helt apatiska, för dem var det bara en vanlig, rolig tradition. Jag chockades av deras reaktioner som jag fann helt oacceptabla. Efter några känslomässigt utmattande timmar av skrivande och redigerande så postade jag ett urval av bilder och texter på Facebook.
Helt oväntat fick de en mängd medkännande kommentarer, blev delade och postade på andra sidor. Mitt antal vänner och prenumeranter växte och artiklar och poster översattes till andra språk. Det verkar som om min bana som djurrättsaktivist därmed hade börjat. Det enorma stödet har varit en enorm överraskning, och det slog mig att jag faktiskt hade en möjlighet att göra någon skillnad för djuren. Den positiva responsen har motiverat mig att fortsätta mina undersökningar av exploateringen av djur och åtagandet att göra min del för att få slut på den. Vid varje tillfälle jag får träffar jag och fotograferar fler djur, undersöker mer och fortsätter att göra posters. Varje dag lär jag mig av mina erfarenheter och andra passionerade djurrättsaktivisters erfarenheter. Det är ett privilegium att få kontakt med dem och samarbeta i att sprida det veganska budskapet. Ett nätverk av människor som bryr sig är en helande gåva som hjälper till att skapa en atmosfär av hopp.
Jag vet att du sa en gång att efter att ha varit vegetarian i många år, var det när du började på Facebook som du insåg att du behövde bli vegan. Hur kommer det sig?
Sedan barndomen hade jag varit en ”djur & natur älskare” och var nöjd som vegetarian i 30 år. Men skamligt nog hade jag låta mig tröstas av marknadsföringsbegrepp som”human” och ”ekologisk” vilka försöker pracka på oss idéer om förbättringar kring djurens välbefinnande avseende ägg och mejeriprodukter. Som så många jag hade fångats upp av distraktioner i ett hektiskt liv och även ett visst socialt tryck. Tyvärr hade jag inte hela bilden av exploatering av djur klar för mig. Tack och lov för sociala medier, aktivister har nu en mycket större räckvidd än 10, 20, 30 år sedan. När jag började dela mina djurmålningar och fotografier på Facebook fick jag nya vänner som var djurrättsaktivister och jag blev konfronterad med deras bilder, artiklar och namninsamlingar. Vad jag lärde mig var en stor väckarklocka.
Det var uppenbart för mig – när de ställs inför sanningen – att jag måste studera mina vanor och livsstil ytterligare. Jag kunde helt enkelt inte fortsätta att leva på en grym bekostnad av andra levande varelser.. Att bli VEGAN var det mest självklara, naturliga beslutet. Jag är djupt tacksam mot de individer och sidor på Facebook som är engagerade och framhärdar i att dela sanningen. De har förändrat mitt liv på mycket positiva sätt och inspirerade mig att bli mer involverad i Djurens rättigheter.
Hur upplever du att det är att leva som vegan, vilka är fördelarna och utmaningarna?
För mig har det varit det bästa jag någonsin har gjort, det är en härlig känsla att veta att jag gör mitt bästa för att inte bidra till lidande, grymhet och mord! Det är största sinnesfriden att leva ett liv med medkänsla. Fysiskt mår jag verkligen bättre och min kropps dagliga rutiner är mycket mer smidiga och bekväma. En nyligen gjord check-up och blodprover visade att jag är i mycket god hälsa. Vid 55 års ålder behöver jag inte ta några andra mediciner än en mycket låg dos av hormon för klimakteriesymtom. Intensiteten av dessa symtom har minskat avsevärt sedan jag blev vegan. Tillagningen av mat har blivit mer medveten, kanske mer andlig. Måltider är mycket roliga och tillfredsställande. Och jag känner att de kontakter jag har med djur är ännu mer givande. Jag känner en mer fredlig, djupare förbindelse med dem och de svara så kärleksfullt på denna energi.
Utmaningarna: att möta sanningen om djurens exploatering och den nuvarande situationen i världen – det kan vara en hel del sorg att bearbeta. Allt eftersom samhället vaknar tror jag att det kommer att bli en form av post-traumatisk stress i stor skala som måste lösas. Djup empati och medkänsla tenderar att få dig att känna smärtan, lidandet och förlusten av andra varelser på ett väldigt nära sätt. Man upptäcker känslor av skam, skuld, ilska och hjälplöshet upptäcks och det kan vara en mycket rå upplevelse. Men inför det blir du mer motiverad att engagera dig i att avsluta de grymheter som finns och påbörja läkningsprocessen. Jag försöker göra en särskild ansträngning för att hitta positiva aktiviteter för att underlätta en del av den stress: krama djur, krama träd, spela på mina flöjter, målning, trädgårdsarbete, meditation och promenader naturen. Det finns en stor tröst i att göra mina egna personliga förändringar, men att delta i aktivism med andra är verkligen den mest kraftfulla åtgärden för att balansera dessa svåra känslor.
Slutligen, vad skulle ditt råd vara till en köttätare som överväger att bli vegetarian respektive en vegetarian som överväger att bli vegan?
Det viktiga är att skapa nya vanor och traditioner – så du inte fångas av känslan att ha förlorat något, utan av att ha vunnit! Veganer njuter av läcker, fräsch, tillfredsställande mat och roliga sociala liv. Vi är bara mer selektiva. Ge dig själv tid att upptäcka och anpassa sig till smaker som kan vara nya för dig. Du kommer att bli förvånad över hur snabbt du tappar intresset för och suget efter de gamla livsmedlen. Var kreativ, experimentera, ta en matlagningkurs och upptäck några roliga internationella rätter som snart kommer att bli dina nya favoriter. När du väl lärt dig grunderna är det riktigt enkelt.
Det är verkligen bra att ha stöd av en vän, familjemedlem eller vegetariansk/vegansk grupp i ”verkligheten” eller på nätet. Att ha stöd är viktigt inför alla större förändringar i livet. Var beredd på att kanske bli lite retad och på att kanske få en del kritik.
De flesta upptäcker att detta att bli vegan är inte bara en diet. Det innebär ansvarsfulla val i alla aspekter av det dagliga livet. Det utvecklar och stärker en helig förbindelse med allt liv och element på vår planet. Genom våra handlingar bestämmer vi att erkänna rättigheterna för alla djur-människa och icke-människa, att leva med värdighet och respekt … att känna komfort, lugn och trygghet … att vara glad, lycklig och nöjd – och att vara så fri som möjligt. Oavsett religiösa uppfattning anser de flesta anser Veganism är en mycket andlig väg. Det känns verkligen bra att leva ditt liv genom att göra varje rimlig ansträngning för att vara snäll och mild – att förbinda sig att inte leva på grym bekostnad av en annan. Att leva ett medkännande liv främjar sinnesfrid för själ, kropp och ande. För mig har övergången till Veganism varit ett sätt att börja älska livet igen … med större glädje och vördnad.
En fråga att ställa till veganer som står högt upp på dagordningen för köttätare är ”var får ni era proteiner ifrån”. Faktum är att den blivit så vanlig att det är den vi själva främst tar upp när vi vill göra oss lustiga över sagda köttätare (vi är bara människor 😉 ): faktum är ju att alla de stora, och starka, landlevande djuren är just veganer: elefanter, gorillor, noshörningar, flodhästar, bufflar osv.
Dock så bör man veta vad man ska äta, och det är inte speciellt svårt att få i sig det man behöver, det handlar som alltid om att äta en balanserad kost. Jag ska här ta upp lite om var man hittar protainerna. Proteiner används av kroppen för att bygga upp celler, och proteinerna i sin tur byggs upp av aminosyror. Det finns ett tjugotal aminosyror och genom att kombinera aminosyror på olika sätt kan tusentals olika proteiner bildas.
I proteinsammanhang är det viktigt att man får i sig alla essentiella aminosyror. Dessa kan kroppen inte tillverka själv. Däremot behöver man inte få i sig alla övriga aminosyror, då kroppen själv kan tillverka dessa utifrån de essentiella. Åtta av aminosyrorna är essentiella för vuxna, och nio för barn. De är som följer: Fenylalanin, isoleucin, leucin, lysin, metionin, treonin, tryptofan och valin (för barn även histidin).
Livsmedel med samtliga essentiella aminosyror kallas fullvärdiga, och genom att kombinera olika vegetabilier uppnår man just detta resultat. Nedan följer några förslag på kombinationer:
Spannmålsprodukter – Baljväxter
Ris – Gröna blad
Majs – Bovete
Hirs – Vetegroddar
Nötter – Alger (nori & spirulina)
I den vegetariska och veganska kosten så utgör sojabönor och dess produkter, såsom sojamjölk, sojagrädde, sojaost, m fl, en stabil proteingrund. Livsmedlen i den vänstra kolumnen äter man egentligen varje dag utan att tänka på det. För en vegetarian är det naturligt att äta baljväxter, såsom linser, kikärtor och olika sorters bönor.
Nedanstående förekommer ofta till viss del dagligen i vår diet, där procentsatsen är hur mycket protein som utgör den totala energidelen
Kokta baljväxter 26 %
Kokta sojabönor 37 %
Tofu 39 %
Nötter och frön 8 – 17 %
Säd 7 – 17 %
Bröd 10 – 15 %
Kokt potatis 7 %
Källa Green Option
Det finns också proteiner i frukter som äpple och banan. För att detta inte ska blir alltför tungt och tråkigt så kan vi väl helt enkelt avsluta med en sång? Dock naturligtvis inte vilken sång som helst, utan naturligtvis en sång om proteiner, framförd av den australiensiska artisten Vegan Smythe
Jag har en tendens att använda banan som huvudingredisens i mina smoothisar, men det finns ju enormt mycket att välja mellan, och lätt som katten att fixa är det ju också. Bara ett litet förslag här, god som godis är den!
Två bananer.
ca 7 färska spenatblad
2 cm färsk ingefära
ca 1 dl havremjölk
Bryt ned bananen i en skål, riv sönder spenatbladen och skala ingefäran. För omedelbar finfördelning av den sistnämnda, pressa den genom vitlökspressen. Häll på mjölken, mixa och njut!
Det är snart bara två veckor kvar till årets i särklass bästa fest här i stan, Vegofesten!
En heldag kring vegetarisk och vegansk kost med föreläsningar, workshop, mässhall med försäljning, Cupcake-tävling och sist med absolut inte minst servering av delikat mat
Bland föreläsarna finns Pelle Stridlund, aktuell med boken Jordens Herrar (du kan läsa om boken här på bloggen) och Jessica Stake som talar om Raw Food
För workshopen står Mattias Kristiansson från Vegoriket och i mässhallen i hittar du en uppsjö företag och deras produkter.
Det finns tillfällen då man kan vara så fantastiskt godissugen att man knappt vet vad man ska ta sig till. Eller kanske bara sugen på något att stoppa i munnen, oavsett om det är godis eller mat.
Vid dessa tillfällen är moroten ett fantastiskt alternativ. Titta bara på det här, och jämför det med 100 g av i stort sett vad som hels vi brukar stoppa i oss när suget slår till:
Näringsvärde per 100 g
Energi 186 kJ/45 kcal
Protein 1 g
Fett 0.2 g
Mättade fettsyror 0.1 g
Kolhydrater 9 g
Fibrer 2 g
C-vitamin 6 mg
D-vitamin 0 mcg
Folat 14 mcg
Järn 0,2 mg
Zink 0,3 mg
Kalcium 24 mg
Moroten är en gammal kulturväxt, troligen med rötterna (haha! 😉 ) i Afghanistan. De morötter vi träffar på här i Sverige är i regel orange i färgen, men den finns även som vit, gul, blå, röd och lila. Den färg vi är vana vid kommer från ämnet karoten, vilket vid hög konsumtion kan ge huden en orange ton, men samtidigt skyddar mot starkt solljus. I moroten förekommer också mycket betakaroten, vilket i sin tur är ett förstadium till A-vitamin. Bara fördelar med andra ord.
Moroten kan odlas i hela Sverige, och är väl den grönsak som aldrig fattas i butik.
I dagarna har det kommit ut en bok jag tyvärr inte fått mina händer på än, men som jag nog ska kolla upp vid tillfälle; Morotsboken, heter den kort och gott. Här finns både recept samt texter och bilder om och på moroten. Just bilderna är tagna av den mycket duktige fotografen J.P Lahall här i Örebro, så det blir nog något utöver de vanliga morotsbilderna. Övriga medverkande, upphovsman respektive –kvinna, är kocken Kaj Olsson och miljökonsulten Mia Jameson. Ju mer jag tänker på det, dessdå mer intressant blir det faktiskt att se vad den där boken kan ge.
Jag lovar att återkomma i ämnet om jag skaffar den.
Veganista 