Arkiv | september, 2012

Couscouslinser med sting

30 Sep

Ibland kan man längta efter något lite ”halvslabbigt”, enkelt, snabbt och gott. Gärna med pommes stripes till. Här är ett förslag som visade sig bli fantastiskt gott, och dessutom med ett näringsvärde som vida överstiger allt ”slabbigt” som vanligen äts tillsammans med pommes. Dessutom så simpelt så det nästan är löjligt

1 dl gröna linser

1 dl couscous

2 dl passerade tomater

3 tsk sambal oelek.

Tillagning helt okomplicerad. Skölj av och koka upp de gröna linserna, gör det samma med couscosen. Rör ihop de båda med de passerade tomaterna och krydda med sambal. Förvånansvärt gott, mättande och som sagt späckat med näring.

De gröna linserna är fullkomligt proppafulla med den protein som köttätare i all välmening (naturligtvis) är så oroliga för huruvida vi veganer och vegetarianer får i oss. Här finns också kolhydrater och mineraler, men ett minimum av fett.

Couscous å sin sida är mer näringsrikt än både pasta, ris och potatis. Inte bara gott, utan väldigt nyttigt med andra ord.

 

Annonser

Fyllda paprikor a la Post Punk Kitchen

30 Sep

Post Punk Kitchen är ett tidigare amerikanskt matlagningsprogram där bland andra Isa Chandra Moskowitz (Vegan with A Vengeance) var programledare. Namnet syftade på programledarnas bakgrund inom punkrörelsen.

Fyllning för 4 stora paprikor

1 gul lök

3 vitlöksklyftor

4 dl finhackad svamp, t.ex champinjoner

1 msk chilipulver

1 tsk salt

1 brk passerade tomater

1,5 dl kokt quinoa

1 brk svarta bönor

1 msk lönnsirap

Fyllning

Finhacka den gula löken och fräs den i olja tills dem blir genomskinlig. Pressa de tre vitlöksklyftorna och fräs tillsammans med löken. Tillsätt svampen. Använder du färsk svamp ska denna fräsas tills all vätska försvunnit ur den.

Rör ned chilipulver, salt och tillsätt den kokta quinoan samt 2 dl av de passerade tomaterna. Spara resten till senare. Sänk värmen och låt puttra under lock medan nedanstående äger rum.

Koka upp vatten, rensa ur de paprikor som ska fyllas och sänk dem i det kokande vattnet i fem minuter.

Skölj av de svarta bönorna och rör tillsammans med lönnsirapen ned dem i quinoaröran. Värm upp och fyll de nu avsköljda paprikorna med röran. Ringla lite av den återstående tomatsåsen (den passerade) över fyllningen innan du ställer in paprikorna i ugnen. Grädda 20 minuter.

Ta ut dem ur ugnen, garnera gärna med färsk koriander och njut.

Kroketter av Black Eye-bönor och Quinoa

28 Sep

Ska börja prova recept från den amerikanska kokboken ”Vegan with a Vegance”. Detta är det första, och även om jag gillade kombinationen av den fräscha citronen och den nötiga smaken från bönorna är detta inte en rätt att laga en vanlig vardagskväll. Det tar sin rundliga tid. Men för en måltid en helg är det värt besväret.

4 dl kokta, avsköljda, black eye bönor

1 msk olivolja

1 msk soja

2,5 dl kokt quinoa

1 tsk timjan

1 tsk basilika

1 tsk paprikapulver

”Panering”

1, 25 dl ströbröd

1 tsk salt

svartpeppar

1 tsk finrivet citronskal

Sätt ugnen på 180 grader. Ta de uppkokta black eye bönorna och mosa dem först med en potatisstöt och sedan med händerna. Tillsätt olivolja och soja och rör om. Tillsätt quinoa och kryddor. Du ska kunna forma bollar som verkligen hänger ihop. Är ”smeten” för torr, tillsätt en liten skvätt olivolja till.

Blanda ihop ingredienserna till paneringen (känner inte att det är rätt ord, men kommer inte på något annat just nu) i en liten skål. Smörj en ugnsplåt med lite olja och lägg ett bakplåtspapper över. Forma bönröran till valnötsstora bollar och platta till dem på varsin sida så de ser ut lite som marsmallows i formen. Rulla dem i paneringen och lägg dem på plåten. Spraya lite olivolja på dem. Grädda dem i ugnen i 40 minuter, vänd dem efter 20 minuter. Servera med ytterligare quinoa och gärna en grönsallad.

 

 

Mild Currygryta

27 Sep

En mild gryta som passar bra för barn som kanske inte är så intresserade av de mer kryddiga smakerna.

1 gul lök

1 klyfta vitlök

2, 5 tsk mild curry

2 medelstora morötter

ca 130 g palsternacka

150 g aubergine

150 g squash

1 brk vattenkastanjer

1 buljongtärning

4 dl vatten

2 dl sojagrädde

2 dl röda linser

Finhacka löken och vitlöken och fräs dem i olja och curry i en gryta. Slanta morötterna  och palsternackan. De största ”slantarna” av palsternackan kan du dela på hälften och låt dem sedan fräsa en stund tillsammans med löken medan du skär upp aubergin och squash. Skär auberginen i fjärdedelsbitar. Låt allt fräsa tills morötter och palsternacka börjar mjukna något. Tillsätt vattenkastanjer och sedan buljongtärning, vatten och grädde. Låt koka upp och tillsätt sedan linserna. Låt koka tills linserna mjuknat utan att bli mosiga. Smaka eventuellt av med mer curry.

Servera med ris och lite färska grönsaker.

Fiona Oakes

27 Sep

Fiona Oakes driver sedan 16 år tillbaka Tower Hill Stables Animal Sanctuary i Asheldham, Essex i England. Här har cirka 400 djur av de mest varierade arter funnit trygghet och kärlek. Fiona är sedan drygt 20 år tillbaka vegan och framstående maratonlöpare med en mängdsegrar och barnrekord i bagaget. I våras genomförde hon det krävande ”Marathon des Sables”, ett 6 dagars maraton genom Sahara där deltagarna bär sin packning på ryggen. Hon är också just nu nominerad till ”Årets Inspirerande Kvinna” av Daily Mail.

Varifrån kommer din hängivenhet till djur?

Jag kan inte ens minnas när jag inte älskat och brytt mig om djur som jag gör. Jag har alltid känt att de är mina “bröder och systrar, och har alltid velat göra vad jag kan för att hjälpa dem. Min mamma säger att jag aldrig lekte med dockor eller “traditionella” flickleksaker. Det enda jag ville göra var att leka med min lilla bondgård och alla djuren där.

Du har ett fantastiskt antal djur i fristaden. Kan du ge några exempel på var de kommer från och vad de gått igenom innan de kommer till Tower Hill Stables Animals Sanctuary?

Ja, vi har massvis, massvis med djur i alla former, storlekar och sorter. De kommer från en mängd olika ställen. Ibland kontaktar människor mig bara och frågar om jag kan hjälpa deras djur helt enkelt inte vill ha dem längre, Komiskt nog så har jag just nu en dialog med en dam som har två arabiska hästar – mor och son – som hennes föräldrar inte längre kan ta hand om. Båda hästarna är gamla, har medicinska problem och är väldigt sårbara. Det är dock en väldigt stor uppgift att ta sig an två hästar på en gång som inte kan separeras. De riskerar att bli skjutna inom en väldigt nära framtid om jag inte hjälper dem, och det är ett stort orosmoment. Vid andra tillfällen berättar människor för mig om djur som behöver hjälp och ber mig att ställa upp, och jag gör det. Vi gjorde det när vi hörde talas om några grisar cirka 80 mil från Fristaden. De hade lämnats på ett fält för att dö utan mat, så vi skickade dit en lastbil för att hämta dem. Tyvärr insåg vi inte att alla suggorna var gravida, och vad som började som en räddning av 15 grisar var snart 50 stycken!

En annan historia som kan vara intressant är att vi mottog ett hysteriskt samtal från en dam som hade en gris i sin trädgård. Grisen (som nu heter Amelie) hade rymt från det lokala slakthuset och tagit sin tillflykt I den här damens trädgård. Arbetarna från slakthuset hade kommit för att hämta grisen, men hon släppte inte in dem, utan försökte desperate hitta någonstans som Amelie kunde ta vägen för att vara trygg och omhändertagen. Vi hoppade genast in I vår lastbil och åkte iväg och hämtade henne. Nu lever hon lyckligt här i fristaden.  Det är bara några få exempel på hur djuren har hamnat här. Vid andra tillfällen har djur bundits utanför grinden, eller så har folk dykt upp och bett mig att på stående fot ta hand om deras djur. Ganska svårt när det är en hast! Så du ser hur vår familj har växt på många sätt genom åren.

Stannar de hos er under återstoden av sina liv?

Ja, när de väl har kommit till fristaden så är det här de kommer att bo till deras liv är över. Jag omplacerar inte djur av en mängd anledningar. En är att, rent generellt så vill människor inte ha åldrande, krassliga djur eller de som kan vara en utmaning beteendemässigt. Det är de djuren jag I regel ombeds ta om hand. Dessutom har jag inget stort omplaceringsnätverk som kan kolla upp sökande hem och kan hålla ett öga på djuren när de väl flyttat.

När du väl lämnar over ett djur till någon kan du inte vara 100 procent säker om dess framtid och det är därför jag föredrar att ta hand om dem själv. Det är alla mycket lyckliga, och trots att vi har over 20 hundar av olika raser så bor de alla med oss inne i huset. Väldigt ofta är allt ett djur vill ha det samma som en människa behöver. Trygghet, kärlek, bekvämlighet, värme, mat, vatten och ingen rädsla eller smärta. Det är vad jag ger dem i en fridfull miljö och, när slutet kommer för ett djur, anser jag att det också är viktigt med ett värdigt slut.

Vad säger du till människor som undrar om det är värt allt arbete och brist på fritid?

Jag måste säga att det är ett väldigt utmanande, tröttsamt och krävande sätt att leva, och definitivt inget för alla. Det kräver allt du har, både känslomässigt, fysiskt, andligt och ekonomiskt. 365 dagar om året är ett väldigt stort åtagande och djuren måste ALLTID komma först. Du har aldrig ett ögonblick för dig själv, men jag är en och de är många så att jag offrar mig för att de ska ha det bra måste ha ett värde i sig själv.  Huruvida det är värt det, så tror jag att 400 djur skulle säga att de anser att det är det.

Vad fick dig att bli vegan?

Anledningen till min veganism är enkel. Jag äter inte mina vänner, och djur har alltid varit och kommer alltid att vara mina vänner. Det är bara sunt förnuft och väldigt naturligt för mig. Jag har aldrig känt annorlunda inför det och kommer aldrig att göra det. Det gör mig ledsen att så manga människor känner så starkt för mänskliga rättigheter – sina egna rättigheter – men aldrig ens utmanar orättvisan i bristen på rättigheter för djur. Vi kräver ett hyggligt liv, mat att äta, värme och en pension vid slutet av våra liv när vi blir gamla. Varför inte det samma för djur?

Dock så gör det mig även ledsen att i många länder saknar människorna också dessa rättigheter.  Jag har under årens lopp lärt mig att världen är en väldigt orättvis plats och vi kan bara göra vårt bästa för att förändra den på det lilla sätt vi kan. Det måste inte vara att driva en fristad för djur eller tävla I Marathon des Sables, bara att skriva under namninsamlingar, låta bli att äta kött eller övriga produkter från djur kan göra en väldigt stor skillnad. Jag tror på att tala för det du anser är rätt, även om andra är emot dig eller det inte är “den lätta vägen”. Om fler höjde sina röster mot det som är fel skulle det innebära en stor skillnad för många.

När folk får höra att man är vegan snubblar de nästan över sig själva I sin iver att fråga om näring och antar mer eller mindre att man på något vis är sjuklig. Du är maratonlöpare med många, många mil bakom dig. Hur började du springa och vilka, om några, är skillnaderna mellan dig och en köttätande atlet?

Jag började springa när vi flyttade till Fristaden. Jag upptäckte att jag inte fann tid för de timmar av träning som krävdes för den sport jag då ägnade mig åt – cykling – så jag började jogga och då, eftersom jag är extremt tävlingsinriktad, bestämde jag mig för att prova ett lopp. Jag deltog i ett halvt maraton, sprängde banrekordet och då var jag fast. Jag tänkte att det skulle vara ett bra sätt att hålla mig i form och visa världen hur frisk och stark man kan vara på en vegansk diet i vad som på den tiden var en framväxande idrott.  Jag håller helt och hållet med dig o matt när folk inser att du är vegan så får de uppfattningen att du inte är stark eller frisk.

När jag sprang Marathon des Sables delade jag tält med 7 köttätande män som alla definitivt hade en uppfattning om hur jag skulle vara och hur jag skulle prestera i loppet. Jag behöver inte ens säga att jag slog dem – trots två brutna tår efter en olycka på fristaden en vecka tidigare. Ofta tror jag att folk är för insvepta I tanken på mat. Jag ser det endast som bränsle som gör det möjligt för mig att göra det jag anser är viktigt i mitt liv. Självklart är det viktigt när du begära att din kropp ska klara av så mycket, men med 4 maratonsegrar med banrekord och top 20 placeringar I två av världens främsta maratonserier i bagaget så tycker jag det säger en hel del om en vegansk diet. Nämligen att man inte behöver äta kött för att vara framgångsrik! Jag har ofta sagt att jag personligen presterar bättre på en vegansk diet än jag skulle göra på en köttbaserad diet. Anledningen är att jag inte behöver släpa runt på skulden att andra har lidit för att jag ska kunna nå mina mål.

Du har nominerats till Årets Inspirerande Kvinna av Daily Mail. Vad, om något, betyder detta för arbetet du gör?

Självklart ger en nominering I en rikstäckande tidning mycket välbehövlig publicitet till Fristaden. Förhoppningsvis kommer det att ge mer finansiell assistans till arbetet jag gör om det når en större publik. Hittills har jag fått mycket positiv respons, men det har också inneburit manga vädjanden från folk som vill att jag ska ta hand om deras djur vilket försätter mig i en svår situation eftersom vi inte har ekonomisk möjlighet att göra det. Min tid är gratis här är oavlönad då jag arbetar, deltid, som brandman för att dra in lite extra pengar till Fristaden.

Min sambos lön går helt och hållet till att ta hand om djuren efter att våra räkningar är betalda och allt min pensionerade mamma lyckas lägga undan varje månad går också hit. Tanken på att be andra om hjälp när du inte lägger allt du själv har till en välgörenhet har aldrig känts rätt för mig. Vartenda öre vi någonsin haft har gått till, och fortsätter att gå till att driva Fristaden och jag anser inte att det ska vara på något annat sätt. Jag hoppas att Fristaden kan växa och att vi kan fortsätta göra det vi gör för att hjälpa djur. Om nomineringen gör detta möjligt är det helt fantastiskt.

As usual, you will find an english version of the interview in the comment field

Gröna linser med mangotvist

26 Sep

Att man är hungrig innebär inte alltid att man har lust att stå och tärna grönsaker och rotfrukter i 30 minuter innan man ens börjar laga mat, även om det oftast är väldigt roligt. När andan inte faller på, om man så säger, så är linser en bra lösning. Men vad gör man med linserna då? Detta är vad jag gjorde med dem ikväll:

3 dl gröna linser

6 dl vatten

1 medelstor mango

3 tsk sambal oelek

2 tsk färsk mynta

Skölj och koka linserna som vanligt. När de börjar mjukna och vattnet börjat kokat undan så slänger du i mangon, klickar i sambal oeleken och rör om. ”Chilipasta och mango???!!??” Skitgott. Det är inte av en okontrollerbar lust att plåga sig själva som man t.ex i Mexiko doppar skalade mangos i chili och äter dem på pinne som klubba. Mangons sötma bryter av väldigt bra mot hettan hos chilin.

Mot slutet av koktiden tillsätter du myntan och voila, en maträtt som biter till, är god och serveras bäst med ris.

Demonstration mot pälsuppfödare i Skyberga

26 Sep

Som vegan anser jag naturligtvis att all exploatering av djur för deras kött eller deras utsöndringar i form av ägg eller mjölk är helt förkastlig. I mina ögon finns det inga som helst hållbara argument för den absoluta merparten av mänskligheten att konsumera dessa. Köttätare å sin sida anser sig ha sina argument, vilka inte är särskilt svåra att punktera när de lägger ned aggressionerna och lyssnar (som motsats till att till exempel kalla sina meningsmotståndare för lögnare).

Något som ingen människa, oavsett ideologi eller kosthållning (veganism är en ideologi och köttätande en kosthållning. Inte mer än så), vid sina sinnens fulla bruk borde kunna försvara är uppfödning av pälsdjur. Vi behöver inte päls. För bara ett par år sedan gjordes en SIFO-undersökning som visade att över 50 procent av Sveriges befolkning var emot uppfödning att pälsdjur. Denna siffra är nu uppe i 70 procent. Trots detta fortsätter detta oerhörda djurplågeri. För vad? I regel pälsdetaljer på kläder. Vi har förmodligen alla sett de motbjudande toppluvorna som var på modet för något år sedan, där rävar förvandlats till en tofs på en huvudbonad buren av aningslösa människor, kronprinsessan Viktoria inkluderad.

Jag ska inte mala på vidare, med detta. Vad jag egentligen ville berätta att det lördagen den 29/9 är en  stor demonstration vid Skyberga minkfarm utanför Kumla. Har du tid och möjlighet, åk dit och ge ditt stöd till minkarna som förtjänar ett bättre liv än att tillbringa det lilla de har i burar där kannibalism förekommer, för att sedan gasas ihjäl i syfte att underblåsa någons fåfänga. Arrangörer är Djurrättsalliansen i Örebro och nedanstående information är inhämtad hos dem.

_________________________________________________________________________________________________________________

Programmet ser ut som följer:

Program för demonstrationen mot Skyberga minkfarm*
10:30 – Samling på myrornas parkering i Örebro
11:00 – Gemensam avgång med bilkaravan mot Åbytorp (by nära Skyberga)
11:30 – Samling vid Åbytorp Skola
12:00 – Demonstrationståg mot Skyberga minkfarm
13:00 – Vi är framme i Skyberga vid minkfarmen för demonstration!
14:30 – Marsch tillbaka till Åbytorp
15:30 – Bilkaravan tillbaka till Örebro
16:30 – Samling igen vid myrornas parkering där det går att parkera bilar
16:45 – Vi går gemensamt till lokalen för middag samt konsert
17:15 – Häng i lokalen, lyssna på djurrättsmusik & hungra till
18:00 – Vi käkar Örebros bästa Veganpizzor/burgare/kebab i Örebro City!
19:00 och framåt (22:00?) – Konsert & Efterfest.
*Observera att utöver avgången 11:00 så är tiderna inte exakta. En del beror på hur vi själva som deltagare vill ha det/ håller tiden.

Kom även ihåg att ta med kontanter för pizza,( 60-80kr) då vi behöver för att lägga ut

Första bandsläpp:
– Sea Flykt Bergman – Feminist och djurrättsaktivist ;Poetisk Singer songwriter!
– Jonatan Sandblom Antikapitalist och miljöaktivist; Politisk Vispopp

_________________________________________________________________________________________________________________