Tag Archives: miljö

Moroten, den rara

8 Apr

Det finns tillfällen då man kan vara så fantastiskt godissugen att man knappt vet vad man ska ta sig till. Eller kanske bara sugen på något att stoppa i munnen, oavsett om det är godis eller mat.

Vid dessa tillfällen är moroten ett fantastiskt alternativ. Titta bara på det här, och jämför det med 100 g av i stort sett vad som hels vi brukar stoppa i oss när suget slår till:

Näringsvärde per 100 g

Energi 186 kJ/45 kcal

Protein 1 g

Fett 0.2 g

Mättade fettsyror 0.1 g

Kolhydrater 9 g

Fibrer 2 g

C-vitamin 6 mg

D-vitamin 0 mcg

Folat 14 mcg

Järn 0,2 mg

Zink 0,3 mg

Kalcium 24 mg

Moroten är en gammal kulturväxt, troligen med rötterna (haha! 😉 ) i Afghanistan. De morötter vi träffar på här i Sverige är i regel orange i färgen, men den finns även som vit, gul, blå, röd och lila. Den färg vi är vana vid kommer från ämnet karoten, vilket vid hög konsumtion kan ge huden en orange ton, men samtidigt skyddar mot starkt solljus. I moroten förekommer också mycket betakaroten, vilket i sin tur är ett förstadium till A-vitamin. Bara fördelar med andra ord.

Moroten kan odlas i hela Sverige, och är väl den grönsak som aldrig fattas i butik.

I dagarna har det kommit ut en bok jag tyvärr inte fått mina händer på än, men som jag nog ska kolla upp vid tillfälle; Morotsboken, heter den kort och gott. Här finns både recept samt texter och bilder om och på moroten. Just bilderna är tagna av den mycket duktige fotografen J.P Lahall här i Örebro, så det blir nog något utöver de vanliga morotsbilderna. Övriga medverkande, upphovsman respektive –kvinna, är kocken Kaj Olsson och miljökonsulten Mia Jameson. Ju mer jag tänker på det, dessdå mer intressant blir det faktiskt att se vad den där boken kan ge.

Jag lovar att återkomma i ämnet om jag skaffar den.

Annonser

Ring ut det gamla, ring in det nya!!

31 Dec

 

 

 

GOTT NYTT ÅR!!

Har du några nyårslöften på gång? Även om du läser detta imorgon, så är det ingalunda för sent att göra några övergripande förändringar i ditt liv. Varför inte, om du inte redan är vegetarian* eller vegan, hålla tillbaka riktigt ordentligt på kött och andra produkter från djur?

Det kommer att gynna dig, din hälsa, miljön och naturligtvis också djuren. Kanske börja med en kötfri måndag och arbeta dig vidare därifrån? Är du redan vegetarian: ta steget fullt ut och bli vegan! Det möjligen svåraste har du redan kommit över, och mjölken, osten och allt det andra: det finns fullgoda alternativ för ALLT.

Jag älskade ost, men ironiskt nog bara mesostarna (mes som i tönt, inte messmör 😉 ), som hushållsost och Port Salut. Nu har jag hittat Cheezly, ett fantastiskt alternativ från Astrid och Aporna.. Jag ser när jag läser det där att det ser misstänkt mycket ut som jag blivit sponsrad – så är inte fallet, jag tycker bara att de är värda att nämna.  🙂 Det är en kick varje gång jag hittar en produkt och ett företag som bevisar för mig det jag egentligen redan vet, att det är möjligt att vara vegan och äta otroligt gott.

Nu ska jag göra i ordning maten för vår lugna nyårsafton, veganska fajitas. Jag är tillbaka med nya recept, artiklar och intervjuer under kommande år också. Är det så att någon av er undrar över något gällande vegansk mat, djurrätt eller vad det nu än månde vara i de här regionerna är ni alltid välkomna att fråga. Kan jag inte svara på en gång tar jag reda på vad jag behöver veta för att svara lite senare!

Nu önskar jag er åter igen

GOTT NYTT ÅR!!!!

 

 
734081_372112429550769_677561984_n-1

Hotade noshörningar

24 Okt

Är man intresserad av att fortfarande se vilda djur i sin naturliga miljö, oavsett om det så bara är på bild eller tv, så har detta varit en deprimerande dag.Kanske har ni redan sett det nedslående inslaget på nyheterna om  Sydafrikas noshörningar. Om inte så kan ni se och läsa om det här

Hittills i år har 455 noshörningar fallit offer för tjuvskyttars kulor. Fler än vid samma tidpunkt förra året, och man beräknar att cirka 600 kommer att ha förlorat sina liv innan året är över. Och för vad? För att ingå i så kallad ”traditionell” medicin. Merparten av den illegala handel som är följden av utrotningskriget mot noshörningar hamnar i Kina och Vietnam där det förmodas bota allt från simpla förkylningar till cancer. Detta är naturligtvis inte sant. Föreställningen om hornens helande/läkande förmåga är inget annat än vanföreställning baserat på tusentals år av vanföreställning. Detta är något bisarrt, för åtminstone Kina är på många områden att räkna som ett högteknologiskt land. OM det vore så att noshörningshornen fyllde någon som helst reell funktion för någon annan än noshörningen själv, så borde Kina ha förmågan att kapaciteten att framställa detta ämne på konstgjord väg. Noshörningshorn används också som handtag till knivar i till exempel Jemen.

Noshörningen har funnits på jorden i 60 miljoner år. För cirka 20 miljoner år sedan fanns 30 olika noshörningsarter. Idag finns det fem arter kvar, varav samtliga är utrotningshotade. Den största av dessa arter är Trubbnoshörningen, som har sitt kärnområde i just Sydafrika. Idag finns det 20 000 Trubbnoshörningar, och än så länge föds det fler än vad som skjuts, men om tjuvjakten fortsätter i den omfattning det handlar om idag så kommer stammen snart att minska för att slutligen gå samma öde som Spetsnoshörningen har gjort i Västafrika, där den förra året bekräftades utrotad.

Det finns idag totalt 4 800 Spetsnoshörningar kvar och WWF (Världsnaturfonden) arbetar med bevarandeprojekt i Kenya, Namibia, Tanzania, Zambia och Zimbabwe. För inte fullt 100 år sedan fanns Spetsnoshörningen, även känd som svart noshörning, spridd över merparten av Afrika. Detta faktum borde göra det tydligt hur snabbt det kan gå att utplåna en art från jordens yta.

Den i särklass mest hotade noshörningen är Javanoshörningen. På just Java beräknas det idag finnas cirka 50 stycken kvar. De hade tidigare ”sällskap” av tio stycken djur i Vietnamn, men där förklarades Javanoshörningen förra året för utrotad.

Sumatranoshörningen är inte bara hotad av tjuvjakt, utan även av avverkning av de skogar den lever i. Om livsbetingelserna för en djurart utplånas, så kan den inte längre finnas kvar. För att Sumatranoshörningen ska överleva krävs alltså inte bara hårdare tag mot tjuvjakt och den illegala handeln med noshörningshorn, utan det krävs också stora insatser för att skydda de skogar som utgör dess hem. Sumatranoshörningen är också den minsta av de fem arterna.

Den Indiska noshörningen är den som inger mest hopp. Från 1975 fram till 2011 ökade beståndet från 600 djur till 2 900 individer. Det innebär dock inte att arbetet är över. Många av utrotningshotade djur överhuvudtaget framlever sina liv i länder och på plaster där befolkningen ofta är fattig och kan manipuleras av skrupulösa upphandlare att jaga dessa djur för att tjäna pengar de väl behöver. Därför måste lokalbefolkningen utbildas och förstå värdet av att dessa djur finns kvar. Uppenbarligen har man lyckats bättre med detta arbete i Indien än på andra platser där noshörningen hör hemma. Den Indiska noshörningen finns förutom i Indien även i Nepal, där WWF har ett nära samarbete med lokala organisationer för att bevara den.

Det som är extra upprörande är att reaktionerna mot att dessa djur ständigt hotade av utrotning inte är större i Västvärlden än vad den faktiskt är. Här har vi på ett helt annat sätt ”råd” att engagera oss i frågor som denna än vad man har i länder där livet kan vara en kamp för att överleva nästa dag. Begriper inte folk att ett utrotat djur ALDRIG kommer tillbaka? Vad är det man tror? Att man ska gå till ett ur alla aspekter förhatligt zoo och betrakta dessa djur i en helt onaturlig miljö. Detta är INTE lösningen!

En lösning är däremot att till exempel stötta WWF i deras ytterst värdefulla arbeten med bevarandeprogram på plats. Stötta dem genom att till exempel bli ”fadder”.

Men vad har detta med veganism att göra, kanske ni tänker? I en värld som övergått till veganism skulle aldrig djurprodukter som till exempel handel med noshörningshorn aldrig förekomma.

Varför vegan?

16 Okt

Jag har länge tänkt att jag ska göra denna post, men nu känns det extra aktuellt då jag fick förslaget att lägga min blogg till ”Hitta Recepts” blogglista. Och visst, absolut. Som vegan äter man. Och man äter gott, enligt min mening mycket godare än man äter som köttätare (och jag har erfarenhet av båda).

Men veganismen ska inte ses som en diet. Det är ett etiskt och moraliskt ställningstagande, baserat på övertygelsen att djur har samma rätt till liv, samma rätt att leva utan smärta eller plåga och samma rätt att få sina specifika behov egenskaper och personligheter respekterade som en människa. Detta ställningstagande är ovillkorligt. Man kan naturligtvis äta vegansk kost utan denna övertygelse, men man är inte vegan.

Vad kan en vegan då äta? Allt. Vi bara plockar bort de beståndsdelar som kommer från djur, och här inkluderas ägg, mjölk, smör och honung. För allt det en köttätare tror sig komma att sakna går att ersätta med något annat, något bättre och något som är humant på riktigt. Man stöter ibland på de som yrar om human slakt, och att de minsann ”träffat en ko” som haft det bra. Typ. Men det är snicksnack. Det finns inget som heter human slakt. Död är död, den sker våldsamt den sker i skräck och i smärta. Och de som drabbas är varelser som är lika förmögna att känna smärta, skräck, sorg och dödsångest som du och jag.

Så inga djur i maten.

Här stöter man ibland på ”the smartasses” som påpekar att plantor också har känslor. Nej, det har de faktiskt inte. Man vet idag att plantor har en viss förnimmelse. Vad de inte har är ett centralt nervsystem eller en hjärna. Så, nu har vi lagt den punkten bakom oss.

”Jag väljer att bry mig om människor istället!” Ofta sagt med ett indignerat tonfall som antyder att personen egentligen skiter i andra, och han eller hon vet att du vet det. Men det är toppen. Ytterligare en anledning att bli vegan. Det är nämligen så här, att om inte den vansinniga köttindustrin existerade och använde så hämningslöst mycket mark, 70 procent av all odlingsbar mark används för djurfoder, så skulle vi kunna mätta hela världen. Varje dag.

Till det kommer av den avverkning av regnskogar som sker så var det upp till för några år sedan även där 70 procent som användes till betesmark. Det har knappast blivit mindre.

Vi har det faktum att ett kilo nötkött kräver 15 000 liter i sin framställning. Ett kilo spannmål kräver 1 300 liter. Vattenbrist, någon?

Till det kommer ytterligare ett faktum: djurindustrin är en av de främsta bovarna i den globala miljökatastrofen vi står inför.

Och så det som tål att upprepas: det fruktansvärda lidande som varelser med samma rätt till liv som vi utsätts för.

”Så du vill inte att det ska finnas några djur kvar då???” Djur existerar inte för att utnyttjas och förbrukas av oss. Deras liv har sitt eget värde. Precis som vi. Så visst vill jag att det ska finnas djur kvar. De ska bara inte kränkas och plågas som idag.

Så 😉 Nu får ni gärna prova på ”mina” veganska recept. Det är gott!

 

Inget försvar för djurparker

16 Okt

Idag kan vi läsa om ett väldigt konkret exempel i tidningen som väl illustrerar en av alla de anledningar till varför vi inte ska ha några djurparker. Ölands Zoo, som säkerligen tar emot mängder barnfamiljer under sommarmånaderna bevisar att de inte har något större intresse för djuren. Det handlar om profit. Det är dags att vi inser att djur inte existerar för vår underhållning, och att hålla vilda djur i burar för allmänt begapande borde var och en visa sin avsky för. Utan tvekan kommer det att höjas röster till denna djurparks försvar, ”det var en engångsföreteelse”, ”det hade en naturlig förklaring” eller helt enkelt ”de ljuger”.

Även om jag inte kan ta på mig att beskylla andra djurparker för ren vanvård, så vill folk inte gärna ta till sig att de som är små sötar ungar i parkerna på sommaren, björnar till exempel, inte sällan är döda ett år senare. Man kan inte behålla dem, ingen annan park vill ha dem och de dör. En sidoeffekt av att föräldrar och deras ska kunna stirra på naturen genom galler, glas eller över stenmurar.

Djurparker kan aldrig någonsin vara stora nog för att tillgodose behoven hos de djur de visar upp. Se bara på de nordiska djuren man ibland kan beskåda, både björn och varg har i sig att vandra miltals. Det blir inget av med den saken i en djurpark. Hur det är för elefanter, lejon och andra som exploateras i dessa parker är inte svårt att föreställa sig. Denna understimulans skapar psykisk stress vilket i sin tur framkallar onaturliga beteenden. Jag kommer själv aldrig att glömma den där utflykten till Kolmården i tredje klass, där en järv skapat ett halvmeter djupt spår i sin inhängad där han sprang runt, runt, runt. Var 5:e minut kunde man se en rygg komma förbiskumpande. Visst, han kunde röra på sig, men aldrig någonsin komma någonstans.

Tro därför inte att ni ska ta era barn för att faktiskt lära dem något om djur. Det bidrar bara till en felaktig bild om människans relation till djuren.

”Vissa djur är utrotningshotade”. Absolut. Så är det tragiskt nog. Men varför då inte stötta bevarandeprojekt i deras hemmiljö?

En näsbjörn, precis som den som slogs ihjäl ” med ett slagträ eller kofot” på Ölands Zoo

World Vegetarian Day!

1 Okt

 

Idag är det den internationella vegetariska dagen, följt av hela oktober som vegetarisk månad. World Vegetarian Day instiftades 1977 av  Nordamerikanska Vegetariska Sällskapet (North American Vegetarian Society) 1977 och gavs stöd av Internationella Vegetariska Förbundet  (International Vegetarian Union) 1978.

Detta följs av den Vegetariska medvetenhetsmånaden vilket äger rum under hela oktober månad och avslutas den 1 november, vilket i sin tur är World Vegan Day.

Det finns många tillfällen att fira denna månad; imorgon kan man till exempel ägna en särskild tanke åt de djur som får sätta livet till för de som inte är vegetarianer eller veganer ”World Farm Animal Day, och den 4 är det dags för St. Francis av Assisis Dag. Han inte bara grundade Fransiskanerorden, utan är även det speciella skyddshelgonet för djur och miljö.

 

 

Fler äter vegetarisk lunch med miljön i åtanke

23 Aug

I allafall i Finland. Det vore intressant att se om det gjorts någon liknande undersökning i Sverige? Går det åt rätt håll även här? Redan för två år sedan slog FN fast att vi ur rent miljöhänseende bör äta mindre kött än vad som sker idag, och man hävdade till och med att dagens köttproduktion utövar en större påverkan på miljön än fossila bränslen, och därmed skyndar på klimatförändringarna än vad fossila bränslen gör. Rapporten hittar man i sin helhet här.