Archive | juli, 2012

”Jag bryr mig inte om djur, jag bryr mig om människor”

31 Jul

Jag har funderat en tid på detta med människors argument för att INTE engagera sig i djursvälbefinnande. När jag dessutom tänker på de påhopp man kan få för ATT man gör det, då blir jag förbannad.

Ett argument som nyligen dykt upp är ”jag är humanist, inte djurist”. Maken till dumhet!  Det finns en hel del jag skulle vilja ha svar på från människor som resonerar så. Det första är: på vilket som helst vis står det i motsatsförhållande att värna om både djur och människors välbefinnande?

Naturligtvis finns inget sådant motsatsförhållande, snarare tvärtom. På vilket vis höjer det livskvaliteten för denna typ av människor att andra varelser plågas? Det som på samma gång är både komiskt, upprörande och tragiskt ä att det är sällan är de som arbetar praktiskt för andra människor som ondgör sig över att det finns de av oss som engagerar oss för djur. Tvärtom här också. De som arbetar solidariskt och praktiskt ser hur allt hänger ihop.

Arbetar du för tredje världen så vet du med största sannolikhet att västvärldens hejdlösa köttkonsumtion, till exempel, bidrar till att stjäla resurser som skulle kunna gå till de som inget har. I dagsläget förvandlas vad som skulle kunna vara odlingsmark till betesmark för köttdjur.

Dessa kräver enormt mycket mer för att hamna på din tallrik än vad t.ex spannmål gör. Hur? Ja, ta bara den mäng vatten som krävs för att framställa ett kilo kött jämfört med vad som krävs för att framställa ett kilo spannmål. Ett exempel är nötkött kontra sojabönor. För att framställa ett halvt kilo nötkött krävs             9 463 liter vatten. För att framställa ett halvt kilo soja krävs 946 lite vatten. Tror dessa som ”inte bryr sig om djur, utan människor” att vi alla lever i ett vacuum, eller är detta något som påverkar oss alla, detta slöseri med vatten?

För att inte tala om allt det spannmål som går åt till köttindustrin. Det skulle kunna hamna på tallrikarna hos de människor ni påstår att ni bryr er om.

Här brukar ett annat argument dyka upp ”Men du som tycker om djur, blir världen som du vill ha den, då kommer det ju inte att finnas några kossor och annat kvar. För här utgår man kallt från att om människor inte får exploatera djur, då har de inget existensberättigande. Lite som när man i Alliansens Sverige inte har ett existensberättigande om man inte är frisk, produktiv och har ett hyfsat högavlönat jobb. Men oroa er inte för det. Djur har en rätt till liv för sin egen skull, och precis som ni inte existerar för er chefs skull så existerar inte djuren för vår. De kommer att bli kvar.

Den köttkonsumtion som idag existerar ligger också bakom en lång rad sjukdomar som borde oroa dessa människorvänner. Det är fetma, det är cancersjukdomar, det är hjärtsjukdomar och mycket annat. Ironiskt nog sjukdomar som är mycket ovanliga i länder och kulturer där man har en mer plantbaserad kost. Ser nästan ut som ett samband, eller vad säger ni?

Sist men inte minst skulle jag vilja veta vad de som vägrar göra det minsta lilla för djurs välbefinnande gör för andra människor. Det är nämligen så att de ofta vägrar svara på den frågan. ”Det behöver inte jag redovisa för dig!!” blir svaret. Jaså, varför inte? Jag har precis redovisat för dig hur jag tänker, vad jag gör och varför.

Förklaringen, misstänker jag, är att de inte gör ett skit. Kanske skickar de pliktskyldigast iväg ett bidrag i månaden till Rädda Barnen eller dylikt. Absolut inte något att förakta, men knappast skäl till att framhålla sig själv som den stora människovännen. Det lustiga är att jag nämligen har sett en betydligt större solidaritet med utsatta människor, både inom och utanför det land man lever i, hos de som engagerar sig för djur än hos de som påstår att de främst är ”människovänner” eller vad man ska kalla dem för.

Förklaringen är den att antingen är man solidarisk eller empatisk, eller så är man det inte. Och är man det, då omfattar det en vilja att lindra allt lidande. Man blundar inte för det ena för att åtgärda det andra. Visst, man kan ha en huvudfråga man brinner för, men det innebär inte att man struntar i något annat..

Ps. Jag har här inte tagit upp vare sig pälsuppfödning eller djurförsök, vilka är två likaledes oacceptabla företeelser. Men det pågår trots allt ett aktivt motstånd mot djurförsök, och ingen med ens en halv hjärncells funktion skulle komma på idén att påstå att päls är något någon behöver.

Chiapati-wrap med bön- och grönsaksröra

12 Jul

Chiapati är ett traditionellt indiskt bröd som knappast kan bli lättare att göra än vad det redan är. Vanligtvis tar man bitar av det för att lyfta riset och t.ex curryn från tallriken, men här har jag valt att använda det som en wrap.

 

Ta 2 dl mjöl, gärna lite grövre, och späd detta med vatten, mjölk eller filmjölk till en smet som liknar pannkakssmet. Med vatten blir chiapatin lite stelare och krispigare, men mjölk eller filmjölk mjukare ock mer flexibel. Häll smeten tunt i stekpannan och bryn på båda sidor. En enstaka chiapati ska inte vara lika tjock som en pannkaka.

Till själva fyllningen kan man naturligtvis ta vad det nu månde vara man tycker är gott. Jag tog följande.

1 rödbeta (”rå”)

1 gul lök

1 röd paprika

1 gul paprika

2 tomater

1 brk majskorn

1 brk blandade bönor

Riv rödbetan i matberedare och stek den tillsammans med löken. Tärna och tillsätt de båda paprikorna och tomaterna, sedan majsen. När bönorna ska ned i röran,, häll bort merparten av vätskan, men spara ändå en del för att öka ” fukten” i själva röran. Jag krydddade med vitlök, curry, örtsalt och färsk basilika.

 

Shortbread Cookie med smultron eller jordgubb

1 Jul

Det finns en fantastisk sida på internet som heter ”Mouthwatering Vegan Recepies” där jag allt som oftast hittar underbara saker, både vad gäller mat och godsaker. Ett exempel på detta är dessa ”Strawberry Shortbread Cookies”.

Då jag inte hade några jordgubbar hemma använde jag smultron istället,vilka jag plockade i min trädgård, men vem gillar inte smultron? Inte heller hade jag den Tofutti (vegansk färskost) som nämns i receptet, men man kommer ju från samma trakter från Cajsa Warg, så man tager vad man haver. Jag mixade tofu i naturell Soygurt och fick till något som funkade. Miriam Sorell som driver Mouthwatering Vegan Recepies använder också vitt vegansocker i sitt recept, jag använde oraffinerat råsocker.

Så här blev receptet i min version:

Torra ingredienser:

3 dl mjöl (glutenfritt i vårt fall)

1/2 dl råsocker

1/2 dl kokosflingor

2 1/2 tsk bakpulver

1 nypa salt

mjöl för bakbordet

Våta ingredienser:

3 msk vegan (mjölkfritt) margarin

3 msk cocosolja

2 msk vegan mjölk, soja eller havre

ca 1 dl Tofutti (se inledningen. är du inte vegan funkar naturligtvis vanlig färskost)

Jordgubbar, smultron, eller varför inte hallon.

Sätt ugnen på 200 grader och gör i ordning två plåtar med bakplåtspapper. Bland ihop de torra ingredienserna i en skål. Tillsätt margarinet och kokosoljan och knåda ihop dessa som du skulle göra med en pajdeg. Om du hittar Tofutti vispar du denna med den mjölken och blandar ned denna i degen sked för sked. Tar du min lösning så mixar du tofu i filmjölken och skedar ned även den. Rör in den i degen med en slickepott under cirka en minut. Använder du jordbubbar delar du dessa i fyra bitar, hallon i två och smultron är inte nödvändiga att dela. Knåda nu i dessa i degen men knåda inte för länge.

Häll upp degen på ett mjölat bakbord och forma den till en boll. Degen är väldigt ”lös” och mjuk, men ska så vara. Truck ut bollen tills den är drygt 2 cm tjock och ta ut rundlar ur degen med en pepparkaksform. Placera på plåten och grädda 10-15 minuter. Jättesmaskens.

Tack till Miriam Sorell för hennes många fina recept. Vill någon titta närmare på hennes sida så hittar ni en länk till vänster under ”Bloggroll”