Arkiv | Veganism och djurrätt RSS feed for this section

Till minne av kalv 269

12 Okt

På en så kallad ”factory farm” i Israel fanns kalv 269. Kalven hade som alla andra kalvar i dagens mjölk- och köttindustri blivit separerad från sin mamma vid bara någon dags ålder och föddes upp för att bli kalvkött (se mitt inlägg om mjölken för att se mer kring hur gamla köttkalvar tillåts bli). Skillnaden för denna kalv är att han mötte tre djurrättsaktivister på vilka han gjorde ett oförglömligt intryck då han kom att ge ett ansikte till de  65 miljarder landlevande djur som varje år slaktas världen över för att hamna på matbordet.

Kalv 269 har odödliggjorts genom att aktivsterna den 2 oktober, World Farm Animals Day på Rabin Torget i Tel-Aviv under en tyst ceremoni lät sig brännmärkas med just nummer 269 precis som kalven de mött

 

 

Den 1 november är det World Vegan Day. För att visa vårt motstånd mot den globala förintelse av djur som pågår kommer veganer och djurrättsaktivister världen över att denna dag låta tatuera in numret 269 någonstans på sin kropp.

Vem kan överväga att få en 269 tatuering?
– Människor som tror djur är värda samma moraliska hänsyn som människor.
– Människor som uppskattar att veganism handlar om moral, inte kosten.
– Människor som tror att djuren förtjänar den grundläggande rätten att inte vara människor ägodelar. (På samma sätt som bilar, väskor och skor är ägodelar)
– Människor som vägrar att upprätthålla djurens förintelsen genom att äta djur och animaliska produkter (detta inkluderar mejeriprodukter såsom smör, ost, grädde, yoghurt, mjölk, ägg och mjölkchoklad).
– Människor som vägrar att upprätthålla djurens förintelsen genom att köpa kosmetika och kläder från djur och animaliska produkter.
– Människor som vägrar att upprätthålla djurens förintelsen genom att köpa rasavlade djur.
– Människor som avstår från att använda termen ”husdjur” som benämning av ett djurföljeslagare, eftersom termen ”husdjur” aldrig skulle anses lämpligt för att beskriva en människlig följeslagare.

 

Från 269life: en bild på Kalv 269

Sanningen om mjölken du dricker

4 Okt

Något som provocerar mig nästan till vansinne är Arlas och Bregotts reklam. Vi får bland annat se kor i något slags stall med bås ljusa och luftiga som ingen svensk mjölkko någonsin fått se dem. Ni har väl sätt reklamen för någon ny yoghurt som ska göra oss både smidiga, smarta och höst troligt även rika och vackra? Den där där en kvinna vrider sig i trendriktiga yogarörelser?

Säkerligen har ni även sett skiftbytet i Bregottfabriken eller de små kalvarna som så gärna vill jobba som mamma? Fan tro´t.

Sanningen, och den är en HELT annan, ska vi titta på nu:

Ingen mjölkkos kalv går och betar tillsammans med mamma. Det är ju ”vi” människor som ska ha mjölken, inte det barn, kalven, den är avsedd för.

En nyfödd kalv tas ifrån sin mamma inom det första dygnet. Är kalven en pojke så förs den bort för att i sinom tid bli kalvkött, något som bland annat kan innefatta en järnfattig kost för att hålla köttet ljust. Dessa kalvar lider i regel av svår anemi.

Är kalven däremot en flicka, så väntar efter separationen ett liv av plåga och hårt arbete. Innan vi går in på det så ska jag fråga: vad skulle ni säga om ert barn slets ifrån er timmarna efter att det fötts?

En ko har oerhört starka moderkänslor, och många är de som vittnar om de traumatiska scener som utspelar sig när en ko och kalv separeras åt. Ofta skriker kon i dagar efter att kalven tagits. I vissa fall, där man vill vara ”snäll” leds kon bort ur båset så hon inte ser när kalven hämtas. Och kalven, som i ett naturligt tillstånd skulle ha diat i upp till ett år, den får inte dia alls.  

Men åter till den blivande mjölkkon:

* De första 2-8 veckorna lever hon ensam i en box som inte är större än att hon precis kan vända sig om. Där serveras mjölken ett par gånger om dagen i hink, eller i vissa fall ur konstgjord spene.

* Därefter lever hon tillsammans med andra kalvar i något större boxar, men hon får inte gå ut, även om det är sommar, förrän hon är ett halvår gammal.

* 15 månader gammal insemineras hon för första gången med sperma som köpts in från en avelsstation.

* 9 månader senare föder hon sin första kalv, som genast tas ifrån henne.

* De följande 10 månaderna mjölkas hon två till tre gånger dagligen, antingen genom att mjölkmaskinen fästs vid hennes juver där hon står fastbunden i sitt bås, eller genom att hon leds iväg till en mjölkningsplats, eller om hon bor i något av de mer moderna stallen, genom att hon på egen hand söker upp mjölkningsroboten.

* Två till tre månader efter att första kalven föddes insemineras hon igen, och bär alltså på sin andra kalv samtidigt som hon mjölkas.

*  De sista 2 månaderna innan nästa kalvning slutar hon mjölkas, man säger att hon går i sin.

En mjölkko hålls kontinuerligt gravid under sin korta levnad, och utveckar under åren av mjölkning ett betydligt större juver än vad som är naturligt. Ofta förekommer det infektioner som måste behandlas och de mekaniska mjölkmaskinerna skapar inte sällan sår på juvren. För at ge så mycket mjölk som möjligt är korna också framavlade vilket i sig innebär problem för individerna.

Visst får svenska kor ibland gå i hagar, men merparten av sina liv tillbringar de inomhus på hårda golv vilka ger skador på klövar och ben. I en undersökning av 5 000 kor uppvisade 72% sår på klövarna. I 5 % av fallen var dessa så allvarliga att korna var halta.

När livet är över, för en mjölkko vid 5-6 års ålder, är tacken för arbetet slakt. Mjölkindustrin meddelar på sina webbsidor stolt att det har hänt att en ko blivit hela tio år. Den naturliga livslängden för en ko är dock 18-20 år, så personligen tycker jag inte att de har så mycket att slå sig för bröstet för.

Drick inte mjölk. Den är för kalvarna. Du är ingen kalv. ”Men kalciumet då?” säger du.  Prova något av de mjölkfria (och berikade) alternativ som finns: soja- ris- eller havremjölk. Gott, nyttigt och utan ett liv på sitt samvete

 

 

Källa till punkterna: Djurens Rätt

 

 

 

Demonstration mot pälsuppfödare i Skyberga

26 Sep

Som vegan anser jag naturligtvis att all exploatering av djur för deras kött eller deras utsöndringar i form av ägg eller mjölk är helt förkastlig. I mina ögon finns det inga som helst hållbara argument för den absoluta merparten av mänskligheten att konsumera dessa. Köttätare å sin sida anser sig ha sina argument, vilka inte är särskilt svåra att punktera när de lägger ned aggressionerna och lyssnar (som motsats till att till exempel kalla sina meningsmotståndare för lögnare).

Något som ingen människa, oavsett ideologi eller kosthållning (veganism är en ideologi och köttätande en kosthållning. Inte mer än så), vid sina sinnens fulla bruk borde kunna försvara är uppfödning av pälsdjur. Vi behöver inte päls. För bara ett par år sedan gjordes en SIFO-undersökning som visade att över 50 procent av Sveriges befolkning var emot uppfödning att pälsdjur. Denna siffra är nu uppe i 70 procent. Trots detta fortsätter detta oerhörda djurplågeri. För vad? I regel pälsdetaljer på kläder. Vi har förmodligen alla sett de motbjudande toppluvorna som var på modet för något år sedan, där rävar förvandlats till en tofs på en huvudbonad buren av aningslösa människor, kronprinsessan Viktoria inkluderad.

Jag ska inte mala på vidare, med detta. Vad jag egentligen ville berätta att det lördagen den 29/9 är en  stor demonstration vid Skyberga minkfarm utanför Kumla. Har du tid och möjlighet, åk dit och ge ditt stöd till minkarna som förtjänar ett bättre liv än att tillbringa det lilla de har i burar där kannibalism förekommer, för att sedan gasas ihjäl i syfte att underblåsa någons fåfänga. Arrangörer är Djurrättsalliansen i Örebro och nedanstående information är inhämtad hos dem.

_________________________________________________________________________________________________________________

Programmet ser ut som följer:

Program för demonstrationen mot Skyberga minkfarm*
10:30 – Samling på myrornas parkering i Örebro
11:00 – Gemensam avgång med bilkaravan mot Åbytorp (by nära Skyberga)
11:30 – Samling vid Åbytorp Skola
12:00 – Demonstrationståg mot Skyberga minkfarm
13:00 – Vi är framme i Skyberga vid minkfarmen för demonstration!
14:30 – Marsch tillbaka till Åbytorp
15:30 – Bilkaravan tillbaka till Örebro
16:30 – Samling igen vid myrornas parkering där det går att parkera bilar
16:45 – Vi går gemensamt till lokalen för middag samt konsert
17:15 – Häng i lokalen, lyssna på djurrättsmusik & hungra till
18:00 – Vi käkar Örebros bästa Veganpizzor/burgare/kebab i Örebro City!
19:00 och framåt (22:00?) – Konsert & Efterfest.
*Observera att utöver avgången 11:00 så är tiderna inte exakta. En del beror på hur vi själva som deltagare vill ha det/ håller tiden.

Kom även ihåg att ta med kontanter för pizza,( 60-80kr) då vi behöver för att lägga ut

Första bandsläpp:
– Sea Flykt Bergman – Feminist och djurrättsaktivist ;Poetisk Singer songwriter!
– Jonatan Sandblom Antikapitalist och miljöaktivist; Politisk Vispopp

_________________________________________________________________________________________________________________

Cirkus Scott och elefanterna

7 Sep

Cirkus Scott är på turné i Sverige, och just nu på besök i Örebro. Med sig har man både elefanter och kameler. Att transportera runt djur på detta vis är ingalunda acceptabelt. Ingen kan i sin vildaste fantasi på allvar tro att dessa stora djur har något som helst utbyte av att göra konster i en cirkusmanege och göra konster för människor. Det står i strid med all form av värnande av djurrättigheter, och att en cirkus i detta århundarde kommer undan med detta utan vilda protester från potentiella besökare är häpnadsväckande. I kväll och imorgon kväll har, och kommer Djurens Rätt att finnas på plats för att protestera mot dessa övergrepp mot djuren.

I en tid när cirkusar som Cirkus Cirkör och Cirque de Solei gör succé över hela världen så borde en cirkus med vad som i grund och botten är vilda djur vara ett förlegat koncept som sedan länge begravts.

Jag har en minnesbild på näthinan som jag aldrig kommer att glömma. Våren 1986 var jag tillsammans med min mamma på besök i staden som på den tiden hette Leningrad. Ett besök på en rysk cirkus stod på dagordningen, och av alla uppenbara skäl valde vi det djurfria alternativet. Det fanns faktiskt ett sådant, men bara i teorin. I praktiken hade de även här lyckats klämma in förnedring av ett djur, och tro mig, det finns inte en enda underhållande sekund i att se en flodhäst klättra uppför en stege.

Men tillbaka till elefanten (utan att på något vis förminska kamelerna): man vet idag att elefanter känner både glädje och sorg. Vilken känsla tror ni är dominerade för en cirkuselefant?

Sedan 1902 har det i Europa fötts 400 elefanter i fångenskap i Europa. Det är inte många. Funderar ni på var de djur ni evetuellt går och tittar på kommer ifrån? Hur de har lärt sig sina konster? Här en bild på vad en liten elefant som ska tränas får gå igenom:

Hugg, slag och hot är hur man tränar en elefant sedan unga år. För att få dem att utföra förnedrande handlingar som till exempel detta:

Ingen människa med någon som helst medkänsla borde nedlåta sig till att stödja verksamhet som denna. Det handlar inte om tillgång och efterfrågan, utan om efterfrågan och tillgång. Om VI visar att vi inte accepterar detta kommer det inte längre att vara någon mening för cirkusar som Cirkus Scott att tvinga vare sig elefanter eller kameler att uppträda som de cirkusartister de aldrig bett om att få bli. Låt de människor som vill uppträda i manegen istället. De som valt själva.

Elefanter hör hemma här:

Säg ner till rörelser som Cirkus Scott!

Do you want to read this in some other language?

Use this: Google Translate

”Jag bryr mig inte om djur, jag bryr mig om människor”

31 Jul

Jag har funderat en tid på detta med människors argument för att INTE engagera sig i djursvälbefinnande. När jag dessutom tänker på de påhopp man kan få för ATT man gör det, då blir jag förbannad.

Ett argument som nyligen dykt upp är ”jag är humanist, inte djurist”. Maken till dumhet!  Det finns en hel del jag skulle vilja ha svar på från människor som resonerar så. Det första är: på vilket som helst vis står det i motsatsförhållande att värna om både djur och människors välbefinnande?

Naturligtvis finns inget sådant motsatsförhållande, snarare tvärtom. På vilket vis höjer det livskvaliteten för denna typ av människor att andra varelser plågas? Det som på samma gång är både komiskt, upprörande och tragiskt ä att det är sällan är de som arbetar praktiskt för andra människor som ondgör sig över att det finns de av oss som engagerar oss för djur. Tvärtom här också. De som arbetar solidariskt och praktiskt ser hur allt hänger ihop.

Arbetar du för tredje världen så vet du med största sannolikhet att västvärldens hejdlösa köttkonsumtion, till exempel, bidrar till att stjäla resurser som skulle kunna gå till de som inget har. I dagsläget förvandlas vad som skulle kunna vara odlingsmark till betesmark för köttdjur.

Dessa kräver enormt mycket mer för att hamna på din tallrik än vad t.ex spannmål gör. Hur? Ja, ta bara den mäng vatten som krävs för att framställa ett kilo kött jämfört med vad som krävs för att framställa ett kilo spannmål. Ett exempel är nötkött kontra sojabönor. För att framställa ett halvt kilo nötkött krävs             9 463 liter vatten. För att framställa ett halvt kilo soja krävs 946 lite vatten. Tror dessa som ”inte bryr sig om djur, utan människor” att vi alla lever i ett vacuum, eller är detta något som påverkar oss alla, detta slöseri med vatten?

För att inte tala om allt det spannmål som går åt till köttindustrin. Det skulle kunna hamna på tallrikarna hos de människor ni påstår att ni bryr er om.

Här brukar ett annat argument dyka upp ”Men du som tycker om djur, blir världen som du vill ha den, då kommer det ju inte att finnas några kossor och annat kvar. För här utgår man kallt från att om människor inte får exploatera djur, då har de inget existensberättigande. Lite som när man i Alliansens Sverige inte har ett existensberättigande om man inte är frisk, produktiv och har ett hyfsat högavlönat jobb. Men oroa er inte för det. Djur har en rätt till liv för sin egen skull, och precis som ni inte existerar för er chefs skull så existerar inte djuren för vår. De kommer att bli kvar.

Den köttkonsumtion som idag existerar ligger också bakom en lång rad sjukdomar som borde oroa dessa människorvänner. Det är fetma, det är cancersjukdomar, det är hjärtsjukdomar och mycket annat. Ironiskt nog sjukdomar som är mycket ovanliga i länder och kulturer där man har en mer plantbaserad kost. Ser nästan ut som ett samband, eller vad säger ni?

Sist men inte minst skulle jag vilja veta vad de som vägrar göra det minsta lilla för djurs välbefinnande gör för andra människor. Det är nämligen så att de ofta vägrar svara på den frågan. ”Det behöver inte jag redovisa för dig!!” blir svaret. Jaså, varför inte? Jag har precis redovisat för dig hur jag tänker, vad jag gör och varför.

Förklaringen, misstänker jag, är att de inte gör ett skit. Kanske skickar de pliktskyldigast iväg ett bidrag i månaden till Rädda Barnen eller dylikt. Absolut inte något att förakta, men knappast skäl till att framhålla sig själv som den stora människovännen. Det lustiga är att jag nämligen har sett en betydligt större solidaritet med utsatta människor, både inom och utanför det land man lever i, hos de som engagerar sig för djur än hos de som påstår att de främst är ”människovänner” eller vad man ska kalla dem för.

Förklaringen är den att antingen är man solidarisk eller empatisk, eller så är man det inte. Och är man det, då omfattar det en vilja att lindra allt lidande. Man blundar inte för det ena för att åtgärda det andra. Visst, man kan ha en huvudfråga man brinner för, men det innebär inte att man struntar i något annat..

Ps. Jag har här inte tagit upp vare sig pälsuppfödning eller djurförsök, vilka är två likaledes oacceptabla företeelser. Men det pågår trots allt ett aktivt motstånd mot djurförsök, och ingen med ens en halv hjärncells funktion skulle komma på idén att påstå att päls är något någon behöver.

What if……

26 Jun

”What if the cow* on the slaughterhouse floor, is praying to the same God you pray to, to spare his life?”

* or chicken, or pig or turkey or sheep

The Thinking Vegan