Intervju med Gary Yourofsky, del 1

16 Dec

(english version in comment field)

Född 1970 och utbildad journalist är Gary Yourofsky utan tvekan en av världens mest kända djurrättsaktivister och veganer.Arresterad 13 gånger för olika aktioner, som till exempel att släppa ut  1 500 minkar från en pälsfarm i Kanada, och belagd med inreseförbud i Storbritanien och Kanada satsar Gary Yourofsky idag på att informera och utbilda icke-veganer i vad det är man ger sitt stöd till genom att äta kött.  Rakt på sak, ärlig och underhållande har han fram till den 14 september 2012 gett 2,388 föreläsningar inför 60,000 människor på 178 skolor samt I 5 Israeliska städer.  Hans föreläsningar har översatts till 30 olika språk och har setts mer än 4 000 000 gånger på Youtube.

 

 Du har i stort sett vigt ditt liv åt att förespråka djurrätt och veganism; kan du se någon förändring I samhället jämfört med när du började?

Jag har sett mycket förändring under min gångna 16 åren inom veganismen. De flesta människor känner igen ordet “vegan” och har testat tofu, köttsubstitut eller sojamjölk. Vegansk mat finns nästan överallt nu för tiden. Men även om detta är ett enormt steg I positive riktning, så ligger antalet djur som torteras och mördas varje år obscent nog på flera miljarder. Så det finns ingen tid till firanden. Utvecklingen går inte snabbt nog för offren. Vi måste sluta samlas på Vegfester och djurrättskonferenser och knytkalas och sluta att skriva in djurrättsaktivister I Djurrättens Hall of Fame. Att befria djuren är en revolution, inte en social sammankomst., eller en prisutdelning, Du kan inte fira revolutionen förrän du faktiskt har GENOMFÖRT den.

Jag har hört att gnistan som tände din aktivism var din upplevelse på en cirkus där då såg plågade elefanter och dansande björnar.

Cirkusen är något som ständigt förvånar i det att tiden inte verkar hinna ikapp den. Hur gör vi en potentiell publik medveten om de övergrepp som pågår före, under och efter en föreställning för att till exempel få en elefant att snurra på snabeln?

Jag är också förbluffad over att cirkus – och djurförsök – fortfarande existerar.  Problemet är att djurrättsrörelsen inte fokuserar på utbildning. Den fokuserar på upptåg so matt klä ut sig, eller på att ha nakna kvinnor som svassar runt*. Det är inte utbildning och det informerar inte folk om vad som händer med djuren. När klädde någonsin Gandhi, Malcolm X eller Nelson Mandela ut sig, eller tog med sig en naken kvinna till ett protestmöte?

gary-goatJag har provat på hela spektrat av aktivism, från civil olydnad, intervjuer, direkt aktion, demonstrationer, annonsering, lobbying till brevskrivande. INGENTING är mer effektivt än att lära någon varför deras livsstil är skadlig, ologisk och grym, och vad som händer djuren i kulisserna

Vi måste fokusera på att bättra dem runt omkring oss. Vi måste komma in i klassrummen, kyrkorna, synagogerna och moskeerna, med mera och prata om alla typer av djurplågeri. Som jag sa tidigare, vi måste sluta samlas på VegFesterna, konferenserna och knytkalasen. Att befria djuren är en revolution, inte en social sammankomst.

Vi måste sluta predika för de redan frälsta, och vi måste definitivt sluta låta familjemedlemmar, kollegor och vänner komma undan så lätt också.

Vi måste också låta djurplågarna veta att det har konsekvenser att plåga djur, där den minsta är att de aldrig ska få ett ögonblicks lugn medan de åtnjuter en våldsamt livsstil. Så UTBILDA, UTBILDA, UTBILDA!

Annonser

8 svar to “Intervju med Gary Yourofsky, del 1”

  1. vegetarianan 16 december, 2012 den 14:50 Europe/Stockholm12 #

    You have basically devoted your life to advocating animal rights and veganism; can you see any change in society compared with how it was when you got started?

    I have seen lots of change in my 16 years of veganism. Most people recognize the word ‘vegan’, and have tried tofu and mock meats and soy milk. The vegan food items are nearly everywhere these days. But even though this a huge positive step in the right direction, the number of animals being tortured and killed annually is still obscenely in the billions. So there is no time for celebration. Progress isn’t happening fast enough for the victims. We have to stop gathering together at VegFests and animal rights conferences and pot-lucks and entering activists’ names into the Animal Rights Hall of Fame. Liberating animals is a revolution, not a social gathering, or an awards show. You only get to celebrate a revolution when you actually WIN the revolution.

    I have heard that the ignition spark to your activism was your experiences at a circus, seeing the abused elephants and dancing bears.
    The circus is something one is constantly surprised that time doesn´t catch up with. How do we get the potential audience to see the abuse that take place before, during and after for example getting an elephant to spin on their trunks?

    I, too, am baffled that the circus – or product testing – still exists. The problem is that this movement doesn’t focus on education. It focuses on shenanigans, such as, dressing up in costumes or having naked women prancing around. That’s not education and doesn’t let people know what’s happening to the animals. When did Gandhi or X or Mandela ever dress up to get their point across, or bring a naked woman with them to a protest? I’ve run the gamut of activism from civil disobedience, media interviews and direct action to protests, advertising, lobbying and letter-writing. NOTHING is more effective than teaching someone why their lifestyle is harmful, illogical and cruel, and what happens to animals behind the scenes. We have to focus on edifying those around us. We need to get into the classrooms, the churches, the synagogues, the mosques, etc. and talk about all forms of animal abuse. As I said earlier, we have to stop gathering together at VegFests and animal rights conferences and pot-lucks, too. Liberating animals is a revolution, not a social gathering. We need to stop preaching to the choir. And we definitely need to stop letting family members, friends and co-workers off the hook as well. We need to let animal abusers know there are consequences to harming animals, the least of which is never having a moment of peace while they joyfully live a violent lifestyle. So EDUCATE EDUCATE EDUCATE!

  2. Malka 16 december, 2012 den 14:50 Europe/Stockholm12 #

    Hej! Är det ok om jag kopierar din översättning av intervjun och publicerar på min blogg?

    • vegetarianan 16 december, 2012 den 14:50 Europe/Stockholm12 #

      Det är i så fall under förutsättning att mitt namn står med; det är inte bara en översättning jag gjort, utan det är jag som har intervjuat honom, via e-post.

      Jag heter Camilla Johansson, men egentligen föredrar jag att du istället länkar till min blogg om du vill dra uppmärksamhet till intervjun.

      Det är jag som gör samtliga intervjuer man kan hitta här.

    • vegetarianan 16 december, 2012 den 14:50 Europe/Stockholm12 #

      Ska också säga att jag naturligtvis är glad att du tyckte intervjun är intressant! 🙂

      • Malka 17 december, 2012 den 14:50 Europe/Stockholm12 #

        Wow, vad häftigt att du gjort intervjun själv! Tyckte den var jättebra och kommer givetvis länka till din blogg. Den kommer på min blogg den 20:e. Jättesnällt att jag får använda den!

      • vegetarianan 17 december, 2012 den 14:50 Europe/Stockholm12 #

        😉

  3. Bismillah 18 december, 2012 den 14:50 Europe/Stockholm12 #

    Fin blogg 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: